Kenth Lundin 70 år !!!     

 

Vårgårda-Rasta, klockan 07:00, 14 Januari 2012

Frukost, jaktplanering, kaffe och slutligen ett varmt besök på en riktig vattenklosett innan det bär av till skogen för dagens jakt.

 

Och visst var vi alla stora av lycka av att just födelsedagsbarnet var en av dom två som fick chansen att skjuta och dessutom gjorde det med bravur !! Grattis till din fina "70-årsräv" farsan !

 

Dennis är som synes glad som ett barn på julafton av att få vara med i skogen beväpnad med min halvautomat. Dessvärre var både hans och min jaktlycka oerhört dålig denna dag...

 

Men det var som sagt en gubbe till som skulle lyckas med jakten denna dag. Och herr Sundin gjorde heller inga misstag när läget dök upp. Grattis till din första räv kompisen !

Så mycket fler jaktbilder blev det inte denna gången, jakten var för en gång skull inte alls i fokus eftersom vi alla var fulla med hemligheter inför "Afterhunt-festen" som farsan inte hade en aning om...

Och den festen startade vi med att åka till det lokala badhuset direkt efter att vi kommit ur skogen. Jaktkamraterna hade nämligen hyrt hela lokalen för att vi skulle ha det så gott som möjligt !

Och jävlar va gott det va dessutom.... :-)

 

 

 

Och efter bad, bastu och några goa kalla pilsner bar det av till kvällens överaskningsfest.

Bygdegården i Barne-Åsaka var bokad och inne i den hade övriga vänner och familjemedlemmer dukat upp en härlig Italiensk buffé. Dessutom hade dom gjort sig besväret att gömma alla bilar bakom huset, släcka ner all belysning och gömma sig på scenen. Farsan var inställd på att vi bara skulle in och kolla på en grej i huset och var inte ett dugg misstänksam...

Gissa om han blev stum där inne i mörkret när Stojan drog undan ridån och alla hans nära och kära stämde upp i "ja må du leva"... sjukt lyckat om jag får säga mitt... !

 

Tänk att storasyster fick möjligheten att sitta brevid Idolen, ikonen, sexsymbolen, mm... inte dåligt :-)

 

Och alla rara kusiner var samlade... (skoj att se att Albin rättat till skjortan och sträcker på sig när det är dags för fotografering... precis lika avslappnad vid foto-ögonblicket som hans pappa brukar vara.... :-)

 

En hyfsat stolt 70-åring med en fantastisk fin tavla...

 

Jaktledaren tillsammans med Lars & Monika, två underbara vänner...Vänner som dessutom är ägare av en fin-fin jaktmark där vi upplevt oerhört mycket trevligheter tillsammans, av alla de slag :-) 

 

På denna bilden kanske man tydligare kan se likheter till farsan ang Albins foto-posering...

 

 

 

Skulle redan här vilja passa på att med hela mitt hjärta tacka ALLA som på något sätt var inblandade i denna dagen på något sätt. Ni gjorde det med bravur !

Och speciellt tack till P-A som ordnade så vi kunde hyra bygdegården och till Per och Petra som i vanlig ordning levererar mat i enastående världsklass... !

 

 

Och när man trodde att dagen inte kunde bli roligare, när man kände att "nu har jag fan garvat mer än på väldigt länge"... då bjöd Ingvar och Anna-Lena på efterfest... och vilken jäkla fest dessutom, den hade fan i mig allt en efterfest skall ha för att man skall ha riktigt roligt.

Lite dans, lite halvnaket, armbrytning, brottning någon som somna, mycket och gott att dricka och...äh... den hade kort och gott det mesta:-)

Jag sitter med ett oerhört stort léende när jag skiver detta och tänker tillbaka på den kan jag säga...

Tack skall ni ha Ingvar och Anna-Lena !!

 

Ja, ja... det fanns ju inga kvinnor och vi ville ha lite riktig efterfestdans.... usch fy fan......:.)

 

 

Joo... det fanns ju en kvinna. En fantastisk  sådan dessutom.

Men Ronnie skulle nog nöjt sig med mig, för han fick snart ångra att han lade armen om Ingvars fru... Ingvar låg som ett streck i luften innan han landade med en välriktad smocka på den gode Ronnie...

Sen var det ingen som la armen om Anna-Lena mer...:-)

 

 

Men kampen kunde inte avgöras i soffan, utan matchen fick avgöras vid bordet i köket istället...

 

Och efter att visat oss alla att han var starkare än Ronnie, gett honom stryk i soffan var det dags att knäcka honom helt genom att ta fram skryt-hornet från 2009...

 

Saknaden efter Benke när han inte är med är alltid obeskrivligt stor, så även denna natten...

Och ja, Bengt... jag saknade dig faktiskt oerhört den här gången...denna tillställningen hade du gillat.../L

 

Men Bosse då... va tog han vägen ?? För visst var väl han med på efterfesten också...??

 

 

 

Jo, han var med...men som så många gånger förut...så skulle han bara blunda lite.... :-)

 

 

 

Men som jag tidigare skrev i texten... (med risk för att låta lipig och sentimental)

Jag är oerhört tacksam över alla som hjälpte mig att ordna denna dagen åt farsan. Jag vet att han uppskattade allt oerhört mycket. 

Men ni som känner mig vet att jag antagligen uppskattade det mer än honom. Eftersom ni visste att jag verkligen ville ge honom något på "hans dag" som hade med jakt och kamratskap att göra så hjälpte ni mig på ett formidabelt sätt att göra en jävla lyckad dag !!

Jag själv försöker alltid visa att jag älskar mina vänner och är beredd att göra allt för dom, och det är i vid såna här tillfällen man blir påmind själv om varför man alltid gör det.

Känslan man får i kroppen när man känner att man är omgiven av fina människor som verkligen tycker om en och gör allt för en...

... -Den ger mig rysningar, gåshud och det är den som gör att man fortsätter stressa, flänga och jobba för att vara en så bra vän för så många som möjligt, helst samtidigt...